Gårdagens match gav oss spänning, nyfikenhet och glädje. Det har Idrottsföreningen Elfsborg saknat under en lång tid. Det är svårt att dra några större växlar på en träningsmatch där 23 spelare användes, men det känns som att IF Elfsborg är tillbaka.

Vi var många som väntade på att få se gårdagens startelva. Både tummar och F5-tangenter blev utslitna i all jakt efter information. IF Elfsborg uppdaterade sociala medier 14 minuter innan matchstart och den frustrerande väntan gick över i spänd förväntan. Flera nya spelare fick chansen och nyfikenheten ökade hos många gulsvarta supportrar.

Sarpsborg är ett bra lag som blivit av med en del viktiga spelare under vintern. Vi fick inte heller se den tidigare gulsvarta bekantingen Joackim Jörgensen. Norrmännen har dock varit igång med försäsongsträningen under en längre tid än oss. De har också redan spelat en match. Med det i åtanke ska vi antagligen vara glada över både prestation och resultat.

Jimmy Thelin med ledarstab verkar ha ingjutit både mod och glädje i spelartruppen. Vi fick se ett gulsvart lag som ville ha boll och som vågade spela så som IF Elfsborg ska göra. Vi fick fortsatt se dumdristiga passningar och misstag. Men vi såg också en helt annan glöd och vilja att spela fotboll.

En känd klyscha i fotbollssammanhang brukar vara att anfall är bästa försvar. Men igår kände jag att klyschan blev sann. Sista halvan av första halvlek hade vi ett fantastiskt anfallsspel och visade med det hur vi kan bli ett vinnande lag. Är det lösningen på vårt usla försvarspel?

Vi fick se ett kombinationsspel som vi inte blev bortskämda med under 2017. Ifjol blixtrade vårt lag till när Jebali, Lundevall eller någon annan blixtrade till med individuella prestationer. Var de frånvarande eller ur form kunde vi inte skapa anfall. Vi var inte ett lag. Igår skapades många anfall genom att man tog löpningar för varandra där man vågade rulla ut Sarpsborg med ett vägvinnande passningspel.

Vi fick se positionsflyttar och en flexibilitet som det förhoppningsvis byggs vidare på. Vi hade också ett innermittfält som gav en trygghet och chans till att bygga upp ett spel. Visserligen på bekostnad av att våra kanter ibland kunde bli en motorväg för Sarpsborg. Så skapade de exempelvis sitt mål.

Både spelare och ledare pratar sig varma om att man ska få tillbaka publiken till Borås Arena. På sociala medier visar spelare upp en tacksamhet gentemot supportrar. Det känns lite taktiskt men jag gillar det. Jag känner mig lite mer delaktig och hoppas att det där är en känsla som kan växa under året.

Det är ett ganska skönt läge för IF Elfsborg just nu. Allt är bättre än 2017. Tongångarna är mer positiva och fler fokuserar på det positiva. Det finns fortfarande negativa saker, tro mig. Även en rutinerad spelare som Samuel Holmén gjorde usla passningar igår. Men igår sänkte det varken supportrar eller spelare. Vi valde glädjen.

Jag är den första att erkänna att det är enkelt att välja den positiva sidan idag. Det kan på sätt och vis vara lite hyckleri efter en träningsmatch med 23 spelare och “bara” 1-1. Men det kanske är det som behövs för spelare, supportrar och alla andra runt världens bästa förening? Truppen har skickat en tydlig signal och idag väljer jag att haka på den signalen. Nu ser jag fram emot kommande matcher.

Kommentera

kommentarer